Tequila är aldrig en bra idé

image16

Igår var det födelsedagskalas. Pinglan Parisa som fyllde år hade fest på Barsidan med lite middag innan, det var hur trevligt som helst. Jag lyckades bli riktigt full men nån skandal ställde jag inte till med. Tror jag. Kvällen kan nämligen delas in i FT och ET. Före Tequila och Efter Tequila. FT minns jag tydligt men ET var jag så långt inne i dimman att jag inte såg handen framför mig. Typ. Det var antagligen då jag skickade sms av typen 'öööö' och 'Tequilaaa!' till random människor i telefonboken och ringde till Martin och konverserade i 20 min utan att komma ihåg vad vi pratade om. Nu var ju tequila inte det enda som shottades heller så det är banne mig ett under att jag och Anna lyckades stappla hem längs Avenyn helskinnade. Men roligt va det iallafall.

Don't mess with tequila, folks!

Bitch is back

Joråsåatt. Nu är jag tillbaka i Götet för att göra stan osäker i helgen. Känner för att ställa till med skandal, vi får väl se hur det blir med det.

Min kära väninna Sabine lyckas alltid lysa upp min tillvaro på de märkligaste vis. Idag skulle hon tillbaka till ett företag på ny intervju eftersom hon kuggat ett personlighetstest. Räknetestet gick dock bra. Tur att du finns här pinglan, ingen råkar ut för så mycket märkligheter som du! Pöss

I took a wrong turn and I just kept going...

Ungefär så känns det just nu. I samma veva som allt är såhär rörigt får jag reda på att en gammal bekant numera reser runt i sydostasien och skriver åt olika resemagasin. Det skulle ju jag göra!! Fast helst inte Asien för min del, fick nog efter två månader och har ingen som helst längtan tillbaka. Jag måste ta tag i det här nu... vad ska det bli av mig?

Nada. Niet. Nothing

Snön ligger vit på marken. Jag har en lista med ärenden att springa idag. För att dessa två ska gå att kombinera finns en skitig volvo till mitt förfogande. Jag är mycket nervös för hur detta ska gå, sist jag skulle ut och köra i snö lyckades jag ställa mig tvärs över vägen med spinnande däck så att pappa fick komma ut och skotta loss mig och det bildades en liten kö med taxibilar bakom. Hmm. Eller så går jag in till stan...

Jag hade som vanligt massor med planer för denna ljuvliga välbehövda ledighet, som vanligt har inte mycket blivit av. Jag och Lars skulle ta oss an klätterväggen i Våxnäshallen, självklart visar det sig att den plockats ner för att flyttas. Jag hade med mig träningsgrejer hem för att börja motionera ordentligt, men det satte snön P för. Sen skulle jag äntligen få träffa de berömda brudarna från Kil men det sket sig det med av många anledningar i lördags. Så för att summera verksamheten här i helgen kan man ju lugnt säga att det slutade med ett stort nada. Niet. Nothing.

Sen skulle det pratas ut. Tårar, ångest och kärlek från min sida. Osäkerhet från hans. Samma visa där. Nada. Niet. Nothing. Status quo, inget nytt sades men en massa gammalt vädrades. Hur i helvete kan två hyfsat intelligenta människor lyckas krångla till nåt så enkelt?? Måste det vara så svårt hela tiden?

Nothing in this world worth having comes for free. Tänk på det.

Påskmys

Idag var det sista mysdagen med familjen. Vi var bjudna på påskmiddag hemma hos familjen Lindén, mkt trevligt med Nintendo Wii och allt :-) Jag har gått från klarhet till klarhet genom att först sätta griller i huvet på Samuels tioårige bror och uppmuntra honom att bli en gigolo för att sedan fortsätta med att äta upp godiset som tjänstgjorde som påskpynt och sen svära högt och ljudligt framför barnen när de spöade mig på Nintendot. Jag har pendlat mellan skratt och gråt hela dagen och jag är ganska säker på varför men jag orkar inte grubbla mer över situationen nu. Det räcker, snälla.

Dagens citat

Anna: Den enda anledningen till att tjejer inte kan få pungbråck är att vi inte har någon pung.

Min syster är vis.

Snyggast i kommun

Det är jag i min nya frisyr. Helt underbart att få klippa sig hos en frisör som lyssnar på vad jag vill. Hade päronens dator varit nyare/snabbare/bättre hade jag t o m lagt upp en bild på härligheten :-) Hursomhelst så är det skönt att vara här i stan igen, jag har redan hunnit med att cruisa runt stan i en skitig volvo och att shoppa guldtajts med Sabine. Vet ej när jag ska ha dem men det ordnar sig nog till helgen.... Idag berättade jag också för min mor om min alternativa karriärplan, eller ja, hon gissade på att något var fel bara sådär så jag va tvungen att berätta. Hon tog det förvånansvärt bra. Första etappen avklarad.

Solsken

Solen skiner och jag ska till Karlstad. Livet leker!


                                                           image13

En helg i Umeå

Så var man hemma från Norrland igen. Det partajades, nöps i häckar och söps i helgen och det är alltid lika fint att få träffa min stôlliga syster igen :-) Jag är totalt fascinerad av Stinas tjejkompisar. De är ett gäng moonande, tuttslap:ande, skrubbpökande, toksupande norrländskor med snusen stadigt på plats under överläppen och jag giller't! Mesiga och sköra människor göre sig icke besvär.

Helgens mat: Palt och rullpizza- palt må vara en norrländsk tradition som inte orkat flytta på sig men jag tar mig för pannan över det faktum att den genialiska rullpizzan inte hittat till våra breddgrader än. Och ja, det är precis va det låter som - en ihoprullad pizza. Satt som ett smäck halv tre på söndag morgon, t o m hos mig som hatar pizza i vanliga fall. Bubblare: Friterad ost doppad i smältost. När det gäller skräpmat är nog Lars och Stina själsfränder. De grisade i sig två påsar friterad ost doppad i smält cheddar medan jag äcklad såg på. Inte min grej.

Helgens favorit: Christer Sjögren. Sorgen var stor när vi insåg att vi tillhör ett folk helt utan musikalisk smak som valde att sätta Christer näst sist i helgens schlagerfinal. Jag har en gnagande misstanke om att enda anledningen till att han inte kom sist var ett närmast tvångsmässigt ring-och-röstande från vår soffa. Bubblare: Nordman. Sexig, farlig och med hes röst.. mumma!

Helgens ord: No-dick. Pök. Kombineras helst inte (det finns endast ett känt fall och det var liksom en snestyrning..)

Helgens musik: Dansband. Oh yes. Tre värmlänningar på g i Norrland = dansbandsfrossa



Gröt i huvet

Dåligt med blogginspiration i tentatider.


Ljuset i tunneln: Umeå på fredag. Syster, norrlänningar och palt, woohoo!!


Vem kan segla förutan vind?

Svaret på den får vi ta en annan gång, för jag är vindpinad ända in i benmärgen efter kvällens äventyr.. Jag hade glömt hur gött det är att vara på sjön. Det finns visserligen bättre tillfällen än blåsiga kvällar i mars, men vad gör väl det när man får sitta och pilla med transportör och linjal och sen bli lite häpen över att det faktiskt funkar, se där står minsann Knarrholmens fyr och blinkar 2 Fl 6s i vit sektor!

Lindahl och jag lyckades båda framföra fartyget med bravur, Olsson däremot fick skäll av skeppar-Olsson så fort  vi lämnat hamnen och fick vackert göra om och rätt genom att vända tillbaka efter att ha kört 15° fel i hela två minuter. Ska det va rätt så ska det...

Det ska bli riktigt kul att segla på riktigt! Längtar efter ljumma sommarvindar och varma kvällar så man slipper hoppa i land på två isbitar till fötter...


Till Martin: Jag vet att det skulle va två, men du får hålla till godo med en stor. Den är ju glittrig.. :-)

image12

Inget blir gjort om jag inte har kniven mot strupen.. och inte då heller!

Jag vet nu mer än vad jag vill veta någonsin om jättemagnetoresistans och dess applikationer. Trots detta upplyftande faktum får jag inte till rapporten. I min ideala värld skulle den varit klar redan i måndags, men internet låg nere här hemma och i datasalen i skolan satt ett riktigt typexemplar på en nörd som lyckades reta upp mig till max bara genom att vara. Det var väl inte till hans fördel att han satt och petade sig i näsan och gapade medan han glodde på en dataskärm heller, så för allas välbefinnande var jag tvungen att gå hem och läsa istället. Woo-sah and all that jazz..

Usch jag ska sluta med att störa mig på sånt där, det angår ju för fan inte mig om nån annan går runt och äcklar sig! Live and let live ska bli mitt nya motto.

Nu sitter jag här och bloggar igen, trots att das Professor glatt kommer krossa mig med sina fotriktiga skor om inte rapporten blir klar snart!! Paniiik!!

Internet- återkomsten!

Routern har varit cepe i några dagar nu men efter hot om kassering har den snällt gått med på att ge tillbax internet. Jag visste inte att jag va så beroende förrän jag var tvungen att vara utan, jag har inte läst en blogg på flera dagar! Helskumt... jag saknar alla mina cybervänner :-)

Idag var jag och Martina uppe på institutionen och förhörde oss om vem vi skulle få som handledare och hur exjobbet ska dras upp, oroväckande nog ingår det en hel del mikroskoperande. Som tur är har vi inte gått några mikroskopikurser så de vågar inte riktigt släppa oss lösa i labbet med den dyra utrustningen, hehe.. Har vi tur så slipper vi det iaf, är inge sugen på att stå och damma i ett labb i 20 v för att få ut en examen!

För övrigt fick jag se mitt första journalistiska alster idag innan det skulle sändas iväg på tryck och jag måste säga att det pirrade lite i magen.. Det är så jag vill att det ska kännas när jag tänker på jobbet, inte den där sjunkande känslan i magen som idag när exjobbet diskuterades! Jag är verkligen ute och sladdar med min Benz när det gäller valda yrken..


Det gick bra :-)

Jag är numera stolt innehavare av ett förarbevis för båt samt halvvägs till kustskeppare. Nu gäller det att börja tjata på pappa så att jag får låna båten i sommar och kan ägna dagarna åt nedanstående :-D
Sail
Lovely..

Jag är en smygpensionär

Det började redan igår eftermiddag. Egentligen skulle det ha blivit afterwork, men i ett ögonblick av klarsynthet insåg jag att det aldrig blir "bara" afterwork, det brukar leda till att jag lallar hem vid tretiden istället. Och det hade ju inte påverkat dagens prov särskilt positivt. Alltså ställde jag in det. Sen kom jag hem och mötte frugan i dörren, hon skulle ut med sin herre. Jaha, ha en trevlig kväll! sa jag och satte mig vid datorn. Vid 21-tiden började jag störa mig på de ovårdade ungdomarna som rökte så förfärligt utanför att det luktade in i min lägenhet. Vid midnatt hade jag moffat i mig det mesta av min godispåse och kröp ner i sängen. Kvällen fulländades av att mina föräldrar väckte mig när de fylleringde från nån krog i Stockholm bara för att meddela att de hade himla roligt och att de minsann var ute efter midnatt. Aldrig känner man sig som en stor loser som när ens päron röjer mer på krogen än vad man själv gör. Bäst att det där jäkla provet går bra idag.

RSS 2.0