Musik för ruggugglor

Min musiksmak varierar med årstider och humör. Ett axplock av bra, lite lagom deppig höstmusik:

The Police - Every Step You Take. När jag gick i nian så erbjöd sig en kille jag var lite småkär i att spela den här låten på gitarr utanför mitt fönster. Jag tackade av någon oföklarlig anledning nej men den har varit en av mina absoluta favoritlåtar sen dess. (Vad tänkte jag med?? Det regnar inte direkt såna erbjudanden nuförtiden..) Inte bara för den uppenbara emotionella kopplingen utan också för att den är så briljant och tvetydig i all sin enkelhet. Den balanserar på den hårfina gränsen mellan kär och besatt och raderas aldrig någonsin från min playlist.

Patti Smith - Because The Night. Jag älskar den här texten. Ingen sätter vingar på ord som Bruce Springsteen.

Amy Winehouse - You Know I'm No Good. Oavsett hur låg och usel man känner sig så är Amy Winehouse alltid värre.

Snow Patrol - Open Your Eyes. När alla missförstår mig, när pöken är dumma eller när jag bara inte når fram då hjälper bara Snow Patrol. Det här med kommunikation är svårt. Jättesvårt.

Björn Afzelius - Tusen bitar. Man måste älska Björns banala text och lustiga uttal, särskilt när man tycker lite synd om sig själv. Men efter en fem - sex upprepningar av den här låten är man ganska så mysig igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0