Farväl.
Nu räcker det med att älta karriären, kärleken och kamraterna på den här bloggen. Jag flyttar. Tack alla som följt mitt 2008 i cyberspace, ni hittar mig i fortsättningen på:
http://froken-k.blogspot.com ♥
Irländsk julafton i Dresden 1945
Det var årets tema på pepparkakshuset, mycket tack vare att systrarna och jag lyckades knäcka taket samt få de med glasyr fastklistrade skumtomtarna att stå i alla möjliga konstiga vinklar. Det såg ut som ett fylleslag i ett bombat hus, helt enkelt. Annars har julen varit bra. Det är klart att man blir tokig på släkten och går varandra på nerverna efter ett tag men det är ju precis som det ska vara. Det skapas en alldeles speciell julstämning av två åldringar som hasar runt i tofflor, en sned julgran, en fradgatuggande mor och en glöggfryntlig far.
On the last day of Christmas my true love gave to me:
12 gapande släktingar
11 x 10^3 barr från granen
10 kapsyler receptbelagd hostmedicin
9 flingor snö. Typ.
8 flaskor Pepsi Max
7 ton julmat
6 extra hakor
5 nätter i delat sovrum
4 timmar julmys på tuggeliteskolan
3 glada systrar
2 toffelprydda farföräldrar
1 sönderbombat pepparkakshus
...and a partridge in a pear tree. God fortsättning på er!
Snart är det jul
Eftersom jag inte orkar med några större kraftansträngningar just nu så har det fallit på min lott att bränna ljudböcker till farmor och farfar. Det är inte så krävande och man kan göra annat under tiden... De ska nämligen få ljudböcker och tillhörande CD-spelare i julklapp (de har varit misstänksamma mot CD spelare ända sen de först kom och har fortfarande en grammofon hemma. Därför är detta en revolutionerande julklapp.). I köket stökar mor och Stina, imorgon kommer resten av klanen hem och sen blir det inte en lugn stund på hela veckan. Precis som det ska vara.
Årets finaste lyrik: "Jag vill vara tomtens ren för jag har så starka ben." Lasse-Stefanz julskiva är full av julpärlor.
Host och snörvel
Klart man ska gå och bli äckligt förkyld såhär innan jul. Stina släpade runt mig på julklappsjakt i Karlstad idag men jag var inte till nån större hjälp mellan nysningarna och snörvlandet. Jag förstod att det var riktigt illa när jag inte ens ville fika på stan. Jag vill alltid fika på stan annars. Nu är det C-vitamin kur och Lord of the Rings maraton som gäller tills jag blir frisk. Kan inte Aragorn få mig att må bättre så kan inget det...
Fråga: Vad betyder det om man drömmer om brev som kommer in genom ett inkast? I drömmen stod jag bakom en dörr och såg brev efter brev komma in och kunde inte hejda flödet. Skitjobbigt.
Ingen smörgåstårta för mig
Det var rätt beslut att inte doktorera. Jag var nämligen på mitt livs första disputation idag och jag insåg att för att trivas och göra det bra så måste man faktiskt vara riktigt intresserad av ämnet och kunna ta en diskussion med diverse professorer, det duger alltså inte att bara gå till jobbet och göra det. Man måste, som det heter, brinna för ämnet.
Mitt humör har verkligen lyft sedan jag siktat in mig på ny bostad, tänk att det kan göra så mycket att bara börja planera en flytt! Imorgon är dessutom sista dagen på exjobbet, nu ska det redovisas och sen har jag ett lååångt jullov framför mig. Asgött.
Min önskelista
Jag har varit lika elak som vanligt i år. Tänker ändå utmana tomten med en lista:
- En lägenhet. Kan du inte vända konjunkturen tomten så vill jag iallafall ha en lägenhet att va glad i medan jag sover bort ytterligare 16 måndagsförmiddagar.
- Den fluffiga schäslongen som finns på IKEA. Där ska jag ligga och dricka te och läsa god litteratur. Kurslitteratur och Kajsa Ingemarssons alster är alltså bannlysta.
- Globalknivar. T o m jag som hatar att laga mat tycker att allt blir lite roligare om kniven är vass.
- Semester. Skidresa, storstad, sol & bad eller en tripp till Finland till exempel. Miljöombyte är nyttigt.
Bostadsblues
Jag letar lägenhet. Frugan och jag har bestämt oss (på rikitgt nu!) för att flytta isär och även om jag ännu inte lämnat in uppsägningen skriftligt så har jag fullt upp med att leta nytt boende. Vad som helst funkar, andra hand också. Det enda kravet jag har är att det ska vara centralt; eftersom jag nu blir tvungen att läsa en termin till så vill jag iallafall bo nånstans där jag trivs! Naturligtvis har jag ju önskemål ändå: runt 60 kvadrat, badkar, balkong, vettig hyra och trägolv. Jag blir tokig på linoleummattor. Haha, får se hur kräsen jag har råd att vara..
The båtten is nådd
Inget jobb.
Inga pengar.
Ingen lägenhet.
Värre än såhär blir det inte.
För en kort stund hade även jag ett liv..
Usch vad jag är en dålig bloggerska nuförtiden... Det kan inte hjälpas för jag har verkligen inget att skriva om på vardagarna, t o m jag själv är trött på exjobbandet och längtar tills det är över! Men jag har iallafall kul på helgerna: Igår blev det en helkväll som hette duga. Marie var här och hälsade på Anna så följdaktligen blev det shopping på lördagen följt av middag ute samt en runda på krogen. Jag har lyckats med konststycket att outshoppa Anna. Jag vågar inte kolla banksaldot efter detta... men vi hade väldigt kul iallafall. Parisa var med och insisterade på att vi skulle gå till Lounge efter middagen eftersom hon var helt säker på att en viss Olof Mellberg kopia skulle va där (haha, jag har lärt mig en fotbollsspelare till!!) och att han kunde tänkas ha med sig snygga kompisar som ev kunde falla mig i smaken. Han va såklart inte där och inga andra snyggingar heller. Det spelar egentligen ingen roll, det är helt kört att ragga på krogen för min del ändå. Jag vet faktiskt inte hur man gör och jag gillar inte när en full kille flåsar mig i örat och trycker sig mot mig. Fast vem gör det å andra sidan... Krogen är nog fel forum för att hitta en civiliserad och städad människa helt enkelt. Särskilt när man själv blir mer och mer ostädad med varje drink :P
Nu är klockan snart halv sex och jag har fortfarande på mig pyjamasen. Fan vad gött det är att leva ibland :D
Well.
Vi fick beröm för den preliminära rapporten igår, vår handledare var mycket imponerad. Det känns bra. Idag har vi finputsat lite och imorgon är det föreläsning i presentationsteknik. Leker livet eller vad? Inte direkt. Men det är väldigt väldigt skönt att exjobbet flyter på iallafall. Annars händer det faktiskt inte mycket, jag är i skolan hela dagarna och sen går jag hem. Sen sover jag lite och vips så är jag i skolan igen. Leva får man göra på helgerna.
Till systern som inte var med
Ta en bra bild på oss, det finns typ inga!
Jag är lika photogenique som min mor..
Du var saknad!!
Julbord med släkten
Ibland får jag känslan av att gudarna bara vill jävlas med mig. Som i fredags till exempel. Syster, svåger och jag skulle åka i ärtan på hjul (aka Samuels Aygo) till Karlstad och det årliga julbordet med släkten. Svåger tyckte att det var en bra idé att bjuda in en till som skulle till Karlstad denna helg, nämligen mitt ex. Vi är inte ovänner eller så men det är något obekvämt att åka hem i en väldigt liten bil tillsammans. Anna var taktisk och placerade Lars i framsätet och sig själv i baksätet, förmodligen för att hålla oss under uppsikt och avvärja eventeulla jobbiga situationer... Resan gick dock bra, jag trodde det skulle vara mycket mer stelt men det var helt OK. Jag och Anna blev avsläppta hos farbror med familj, där hittade vi vår mor lite smålullig efter några glas vin. Den första frågan jag fick var Jaha Karin, har du nån ny kille då? tätt följd av Va, var Laaars med i bilen?? och sen tusen frågor till om det. Jag försökte med mördande blickar antyda för min mor att detta inte var ett lämpligt samtalsämne och att jag inte hade någonting att göra med hans närvaro i bilen men hör och häpna; hinten gick inte fram förrän pappa noterade min ovilja att diskutera detta och började prata om jobbet istället.
Jag hatar att få frågan om jag har nån ny kille än. Som om det är något man bara skaffar. Jag letar ju inte ens. Herregud det blir väl när det blir, jag går inte runt och hetsar upp mig över detta så varför måste släkten det? Då är jag betydligt mer orolig för hur det ska gå med jobb..
Tidigare år har julbordet bjudit på klassiker som pappas monsterglögg (1 del vodka, 2 delar rödvin och en kanelstång resulterar i en fullständigt odrickbar vätska för alla utom pappa och farbror, som dessutom hällde i cointreau för att förbättra smaken) och pinsamheter som när farfar i sorlet på restaurangen inte uppfattade vad pappa sa när han skulle återge scenen i Borat där Borats mustasch luktar pung.
-Vad sa du att mustaschen luktade?
-Pung farfar, PUNG! vrålade pappa i örat på honom och folk stirrade på oss från borden bredvid.
I år var det dock väldigt lugnt. Jag var nykter chaufför, farmor gick vilse mellan sillen och varmrätterna och efteråt åkte alla hem till oss och drack Irish Coffee. Det enda som saknades var Stina.
Det var kärlek vid första ögonkastet.
Jag är kär. I en lägenhet. Jag kunde naturligtvis inte hålla mig från att gå på visningen så nu får jag ju stå mitt kast och vara kär i något jag aldrig kommer få. Såna fina exemplar förblir inte ensamma länge och om inte 2.1 miljoner kronor kommer att falla som manna från himlen snart så får jag väl bara hoppas att den nya ägaren blir lycklig. Jag blev ju lycklig bara av att gå på visningen... Det går nog inte att vara ledsen i den lyan. Lucky bastard som får den...
Jag gillar mysiga hemmakvällar. Anställ mig.
Det jobbigaste som finns måste vara att skriva jobbansökningar. Man ska presentera sig själv och varför man skulle passa helt perfekt för jobbet utan att låta som en klyscha eller ännu värre: en kontaktannons. Fast när jag tänker efter så är det ju faktiskt precis en kontaktannons man skickar och hoppas att mottagaren ska tycka att man är lite mer speciell än de andra sökande. Undrar hur många som finner äkta kärlek genom kontaktannonser och om det kan relateras till hur många som får sitt drömjobb genom att skicka ansökningar a la kärleksbrev? Borde inte det berömda ödet ha ett finger med i spelet även här? Om man nu tror på teorin om att den rätte dyker upp när man minst anar det så borde man i logikens namn kunna anta att det rätta jobbet dyker upp när man inte letar efter det. Eller?
Nog om det. Nu ska jag laga laxpasta. Mmmm.
Så nära men ändå så långt borta..
Jag behöver 2.1 miljoner kr. Typ nu. Eventuellt kan man ju lägga ett skambud och då kanske det räcker med lite mindre. Man kan ju hoppas iallafall... Jag har nämligen hittat min drömlägenhet. Den låg ute för betydligt mer för nån månad sen men har uppenbarligen inte blivit såld. Jag skulle gladeligen pantsätta allt jag äger för att bo där men tror ändå inte att det räcker... Fan också. Den har allt. Högt i tak, öppen spis, knarrande trägolv och en tegelvägg i köket. Och dubbeldörrar till sovrummet... Det är dags att börja skriva den där bästsäljaren nu antar jag.
