Karin Har En Blogg

Om det var något jag aldrig trodde skulle hända så var det att någon skulle erbjuda mig en doktorandtjänst. Så nu när den dagen är här är det kanske inte så konstigt att jag känner mig en aning förvirrad. Där satt jag och sörplade på en kopp kaffe i godan ro när professorn upplyste mig om att det fanns en ledig doktorandtjänst och jag kanske var intresserad? För den som missat det är jag förmodligen Göteborgs mest skoltrötta student så att tillbringa fem år till i skolbänken är inte särskilt lockande, men å andra sidan ska man ju inte vara snabb med att dra hastiga slutsatser. En doktorandtjänst är ju också ett jobb, inte fel för tjejen som sannolikt kommer att få försörja sig med att frilansa i sommar eftersom hon inte tycks vara önskvärd på gamla jobbet...

Jag svarade iallafall att jag skulle tänka på saken. Det ska jag. Samt försöka föreställa mig själv med en gigantisk kopp kaffe, oordnade papper och fotriktiga skor... eller är jag bara fördomsfull nu?