Karin Har En Blogg

Jag blir så trött. Och ledsen. Det heter ju att man ska vara sig själv, det är då det blir bäst. Bullshit. Man ska dra precis alla klyschor man kan om att man är en ledare med många bollar i luften, bla bla bla.... För ärligt talat verkar det ju som om man inte kommer nånstans här i världen om man inte är en "utpräglad ledartyp med mål och ambitioner". Jag är 23 år gammal för bövelen. Jag vet inte ens vad jag ska göra om ett år, ännu mindre om fem år. Jag har ingen jävla karriärplan med utstakade mål, måste man ha det?! Ska alla vara nån slags ledare? En grupp som enbart består av ledare är ingen vidare fungerande grupp! Min uppfattning om karriärister med ovan nämnda karriärplan är att de är tråkiga och förutsägbara. Jag gillar faktiskt att inte veta vad jag ska göra om ett år, det ger mig utrymme att drömma lite. Jag kan ju inte säga att det har varit negativt hittills heller... Nu mer än någonsin tvivlar jag på mitt karriärval för eftersom jag inte är nån ledartyp så tycks jag vara dömd till nåt slags evigt limbo av tråkiga ensidiga jobb utan möjligthet att utvecklas. Är chefshållet verkligen det enda håll man kan utvecklas åt om man nu inte vill sitta och glo vid en dator???