Karin Har En Blogg

Nu är det inte hemligt för någon eller något att jag och Lars träffas igen. Hans päron var de sista som fick veta och även om det är skönt att slippa smyga för dem så hade det ju varit trevligt om de blivit lite glada. Icke. Jag var inte där när de fick beskedet men de hade visst hoppats på att det INTE var mig han träffade när han var borta om nätterna. Det är ju iofs inte så konstigt med tanke på vår minst sagt brokiga historia men min familj har ju inte haft några problem med att välkomna Lars med öppna armar för femtielfte gången.. Detta bådar för goda relationer med mina framtida svärföräldrar, gott folk. Men vad ska jag göra då, jag är ju galen i killen och jag vägrar ge upp så lätt...  Det kommer ju bli jätteroligt att träffa dem, verkligen. Inte alls jobbigt eller så.