Peak season in lonely town
Det verkar ju som att alla vettiga människor pluggar, jobbar eller mekar buss. Själv överväger jag att tvätta i eftermiddag, efter att jag klackat om mina skor. Stora beslut. När jag sitter här och tittar ut på regnet som öser ner över ghettot jag bor i så längtar jag alltid nån annanstans. Jordenruntresan gör sig starkt påmind, det var bekymmersfria tider det! Sol, bad, snorkling i trosor för att bikinin glömts på hotellet, fest, nya omogna fyllelekar, den där äcklige snubben som berättade om sina fyra könssjukdomar för alla som ville höra som vi tycktes springa på överallt, gayparad, fest hos borgmästarinnor, speeddating, nya zeeländare, holländare, bed bugs, tolvtimmars bussresor, rosa drinkar, tunga väskor, goon, förfest i Jelte-Jans bil, cirkulerande smycken, tjat och ältande om gamla och nya kärlekar, hemligheter som uppdagades, nya insikter om oss själva, vadslagningar och lekar, god mat, äcklig mat, fyllda skalbaggar, indier som ville ta kort på oss, meterhöga vågor med tillhörande sjösjuka, kylie minogues mosters grannar, äckliga tomater, tryckande värme, mopeder, skratt, tårar, hemlängtan och allmän jag-mår-så-jäkla-bra känsla. Navelskåderiet togs till nya höjder och vi lärde oss att flygplatspersonal nog på allvar tror att en typisk terrorist ser ut som Sabine. Så mycket som hände och så mycket dumt vi gjorde, men så kul vi hade...
Det känns mycket avlägset att det fanns en tid då vi på fullaste allvar tyckte att det var jobbigt att shoppa en hel dag och att våra största bekymmer var hur vi skulle klara av att hålla oss till flygbolagens snålt tilltagna maxvikt för bagage (vi körde varianten klä-på-sig-så-mkt-som-möjligt-inklusive-den-där-nya-vinterjackan- vid-invägningen. Obs att detta var i 30 gradig värme dessutom..) samt att vi redan sett alla engelskspråkiga filmer som visades på bio.
Snacka om att kraschlanda i verkligheten när skolan drog igång igen, jag har nätt och jämnt hämtat mig från den chocken. ..
Det känns mycket avlägset att det fanns en tid då vi på fullaste allvar tyckte att det var jobbigt att shoppa en hel dag och att våra största bekymmer var hur vi skulle klara av att hålla oss till flygbolagens snålt tilltagna maxvikt för bagage (vi körde varianten klä-på-sig-så-mkt-som-möjligt-inklusive-den-där-nya-vinterjackan- vid-invägningen. Obs att detta var i 30 gradig värme dessutom..) samt att vi redan sett alla engelskspråkiga filmer som visades på bio.
Snacka om att kraschlanda i verkligheten när skolan drog igång igen, jag har nätt och jämnt hämtat mig från den chocken. ..
Kommentarer
Trackback