Mitt, ditt eller vårt?
Det är rätt så nyttigt för mig att vara datorlös. Att vara datorlös innebär att jag måste gå till skolan om jag ska göra nåt, vilket i sin tur innebär att jag är högst effektiv eftersom skolan är det sista stället jag vill vara på. Förutom nu då, när jag tar en paus i skrivandet för att blogga lite...
Jag och Lars hade en rätt så intensiv diskussion igår om ekonomi, efter att han hade kollat på Lyxfällan medans jag var iväg och tränade. Han är tvärsäker på att han aldrig kommer ha en gemensam ekonomi med någon. Jag har alltid tänkt att den dagen jag väl gifter mig med nån (om den nu kommer..) så ska vi dela på allt. Hmm. Jag måste erkänna att jag blev lite ställd av hans tvärsäkerhet eftersom jag alltid tagit för givet att det kommer bli som jag tänkt, men jag är ju inte en sämre människa än att jag kan se hans poäng. Jag köper fullt ut argumentet att inte vilja stå för nån annans konsumtion av kläder, skor, resor osv men om man nu är två personer som valt att leva tillsammans borde man inte vilja hålla en viss levnadsstandard även om en råkar tjäna lite mindre? Jag menar inte att jag är ute efter nån som försörjer mig men har man väl skaffat hus, barn och bil så känns det lite löjligt att sitta och räkna ören.
Å andra sidan är det lååångt kvar tills det ens blir tal om att skaffa allt det där så vi hinner ju diskutera det här in absurdum innan ett beslut måste fattas...
Jag och Lars hade en rätt så intensiv diskussion igår om ekonomi, efter att han hade kollat på Lyxfällan medans jag var iväg och tränade. Han är tvärsäker på att han aldrig kommer ha en gemensam ekonomi med någon. Jag har alltid tänkt att den dagen jag väl gifter mig med nån (om den nu kommer..) så ska vi dela på allt. Hmm. Jag måste erkänna att jag blev lite ställd av hans tvärsäkerhet eftersom jag alltid tagit för givet att det kommer bli som jag tänkt, men jag är ju inte en sämre människa än att jag kan se hans poäng. Jag köper fullt ut argumentet att inte vilja stå för nån annans konsumtion av kläder, skor, resor osv men om man nu är två personer som valt att leva tillsammans borde man inte vilja hålla en viss levnadsstandard även om en råkar tjäna lite mindre? Jag menar inte att jag är ute efter nån som försörjer mig men har man väl skaffat hus, barn och bil så känns det lite löjligt att sitta och räkna ören.
Å andra sidan är det lååångt kvar tills det ens blir tal om att skaffa allt det där så vi hinner ju diskutera det här in absurdum innan ett beslut måste fattas...
Kommentarer
Postat av: Johanna
Det så där Robin var emot mig. Jag fick nästan inga pengar om jag behövde, då han tjänade 15 loppor och jag 3 loppor per månad.
Trackback