En klantfia bekänner
Sitter det inte fast med snöre, knappar, spännen eller kardborre så ligger det snart i en spårvagn/provhytt/fik nära dig. Jag blir uppriktigt ledsen på mig själv när jag inte kan hålla ordning på mina grejer. Exempel:
- Skor. Nya fina och använda endast en gång. Jag har letat genom hela lägenheten flera gånger men de är borta.
- Sjal. Kär present från Afghanistan. Spårlöst försvunnen. Troligtvis kvarglömd i en provhytt.
- Matlåda. Visserligen tom men ändå.
- Örhängen. Jag blev så lycklig när jag fann dem på en marknad i Kroatien och nu hittar jag dem inte.
- Läppglans. Jag har drabbats av en läppglansförbannelse. Så fort jag har med mig ett nytt läppglans ut är det dömt att försvinna. Juldagen förra året, kalaset igår. För att inte tala om den gången Stina hittade ett i grannens trädgård någon vecka efter att jag härjat där i somras.
- Körkort. Jobbigt jobbigt jobbigt. Jag blir paranoid och tror att nån ska stjäla min identitet. Nu hittade jag körkortet på min säng av alla ställen när jag kom hem igår så det blev mycket liv för ingenting. Förlåt.
Övrigt tillägg: Igår fick jag en lustig kille till bordet. Han lovade att fixa krämbullar i Café Bulten till mig, gör han det kommer jag att vara världens lyckligaste hela veckan. Jag har tjatat om krämbullar i flera år men det har inte hänt nåt. Kan den stunden äntligen vara kommen?
Kommentarer
Trackback