Sommartider
En våg av sommarlängtan sköljer över mig just nu. Jag fick nämligen en massa foton från utekvällen i Vela Luka av Ivana idag (se tidigare inlägg från i somras..) med typexempel som:
Vi hade massor gemensamt. Syns ju.
Det här var det enda kortet där alla är med men jag vet faktiskt inte vad Linkan håller på med...
Nä nu ljög jag faktiskt. Delar av alla är med här oxå.
Dags att planera nästa sommars resa!!
Vi hade massor gemensamt. Syns ju.
Det här var det enda kortet där alla är med men jag vet faktiskt inte vad Linkan håller på med...
Nä nu ljög jag faktiskt. Delar av alla är med här oxå.
Dags att planera nästa sommars resa!!
Drama på Olofshöjd
Jorå. Frugan och jag har en alldeles egen stalker. Nu tror jag iofs att det är i hårdaste laget att kalla honom stalker men jag vet inget bättre ord för någon som brukar stå i fönstret mitt emot oss och glo. Första gången vi la märke till honom var häromdan när vi käkade middag. Killen hängde halvvägs ut genom rutan och vinkade för glatta livet till oss. Han hade en I Love IT t-shirt på sig så jag utgår från att människan är nybliven chalmerist och därmed får man kanske ha lite extra tålamod med honom. Men sen dess har jag sett honom vid ett antal tillfällen glatt leendes och vinkades. Senast idag när vi dansade på dansmattan vi fått låna av Ida. Den här gången stod han i fönstret och drack yoghurt direkt ur förpackningen, utan att röra en min. När han märkte att vi sett honom släckte han i köket så vi inte kunde se honom mer. Creepy dude. Men å andra sidan så ska det mycket till innan jag låter mig skrämmas av en datanörd.. Antingen kommer man över och hälsar eller så låter man bli att glo på flickorna i lägenheten mitt emot. Svårare än så är det inte.
Just another rainy Sunday afternoon...
Det är upplagt för en skönt slö söndag idag. Min Sex and the City box kom nu i veckan (egentligen hade jag tänkt köpa aktier men satsade pengarna på SATC-boxen istället, vilket såhär i efterhand kan vara årets bästa affär :)) och det finns brownies och Pepsi kvar från igår. Vad mer behöver man?
Kolesterolkalas
Ikväll ska frugan och jag bjuda Ida på middag. Temat är hjärtinfarkt och menyn ser ut såhär:
Förrätt
Jordnötssmör och bananmacka á la Elvis
Huvudrätt
Skinka i Coca-Cola med pommes frites
Efterrätt
Death by brownies
Ida har lovat att ta med sig sitt PS med tillhörande dansmatta, vi får väl se om golvet håller när vi börjar hoppa runt på den. Fast målet för kvällen är att överrösta puben nedanför. Håhåjaja.
Förrätt
Jordnötssmör och bananmacka á la Elvis
Huvudrätt
Skinka i Coca-Cola med pommes frites
Efterrätt
Death by brownies
Ida har lovat att ta med sig sitt PS med tillhörande dansmatta, vi får väl se om golvet håller när vi börjar hoppa runt på den. Fast målet för kvällen är att överrösta puben nedanför. Håhåjaja.
När jag ändå är inne på ämnet..
Den här organisationen är något mitt hjärta klappar varmt för. Jag lånar mycket hellre ut lite pengar till någon som bara söker en chans att försörja sig själv och sin familj än ger till en organisation och tappar kontrollen över vart pengarna hamnar. Jag tror på hjälp till självhjälp.
Jag har redan lånat ut pengar till en kvinna och fått tillbaka dem, samt lånat ut dem på nytt. Det gör mig så glad att veta att någon investerat i en ko/restaurang/klädbutik eller vad det nu kan vara och därmed kan försöja sig själv. Best spent 25 $ ever.
Kiva.org är adressen om någon är intresserad, och jag lovar att inte göra mer reklam i framtiden :)
Se där ja.
Jag har hittat min moraliska gräns. Det gjorde jag häromdan när jag letade jobb på norska arbetsförmedlingen och fann ett företag som tillverkar raketer och missiler som sökte en materialingenjör. Jag insåg att jag faktiskt skulle må skitdåligt av att varje dag utveckla och förbättra en produkt vars enda syfte är att döda. Nog för att världen ser ut som den gör och finns det en efterfrågan på vapen så kommer alltid någon att tillverka dem. Men jag vill inte va med.
Dessutom skulle det ju vara ett otroligt hyckleri att stödja KIVA med ena handen och utveckla raketerna som raserar folks liv med den andra. Neä, peace & love är det som gäller.
Dessutom skulle det ju vara ett otroligt hyckleri att stödja KIVA med ena handen och utveckla raketerna som raserar folks liv med den andra. Neä, peace & love är det som gäller.
Teheran baby!
En resa till Iran är i planeringsstadiet just nu. Innan jag får en massa arga samtal och kommentarer om detta nu så vill jag bara säga att jag redan hört från tre olika håll att jag är dum i huvudet som ens överväger att åka dit, alltså är jag redan upplyst om mitt intellektuella tillstånd så den som blir upprörd kan bespara sig det besväret.
För det första så tänker jag inte åka dit själv. Jag tänker åka med minst en Parisa som både pratar språket och begriper sig på folk och lokala sedvänjor. För det andra så är detta lååångt fram i tiden eftersom alla inblandade behöver ett jobb först, vi snackar alltså ca två år. För det tredje så inser jag nu att jag måste sluta mobba Linkan för att han vill åka till Albanien, jag får väl tillstå att Iran kanske är snäppet mer ehh... ovanligt.
Enligt Lonely Planet så är Iran ett av få länder i världen där det varken finns bankomater eller VISA kort. Hur funkar det landet egentligen?!
För det första så tänker jag inte åka dit själv. Jag tänker åka med minst en Parisa som både pratar språket och begriper sig på folk och lokala sedvänjor. För det andra så är detta lååångt fram i tiden eftersom alla inblandade behöver ett jobb först, vi snackar alltså ca två år. För det tredje så inser jag nu att jag måste sluta mobba Linkan för att han vill åka till Albanien, jag får väl tillstå att Iran kanske är snäppet mer ehh... ovanligt.
Enligt Lonely Planet så är Iran ett av få länder i världen där det varken finns bankomater eller VISA kort. Hur funkar det landet egentligen?!
Allt är skit.
Jag orkar verkligen inte med detta ibland. Jag försöker släppa det här med jobbsökandet lite nu, det är ju ingen idé att stressa upp sig än. Försöker istället fokusera på exjobbet och vad händer då? Jo vi får ett mejl från stollarna som skulle odla celler på implantaten där de efterfrågar våra resultat så att de kan börja med cellkultiveringen snart. Detta då från människorna som redan i maj tjatade på oss om att det var bråttom med det här projektet och ville att vi skulle börja exjobba redan i juni och så har de inte ens fått tummen ur när det snart är november.
Blir man trött eller blir man trött?? Jo det ska jag tala om för er: Man blir trött.
Som tur är så har jag iallafall Sabine att komma hem till. För att liva upp stämningen här hemma så käkade vi indiskt och struntade i träningen och nu känns allt lite bättre. <3
Blir man trött eller blir man trött?? Jo det ska jag tala om för er: Man blir trött.
Som tur är så har jag iallafall Sabine att komma hem till. För att liva upp stämningen här hemma så käkade vi indiskt och struntade i träningen och nu känns allt lite bättre. <3
Min dag i siffror
Antal förrymda snytbaggar: 1
Antal sökta jobb: 3
Antal jobberbjudanden: 0
Antal vi-rekryterar-inte-just-nu-men-återkom-gärna-längre-fram-mejl: 2
Antal redigerade versioner av rapporten jag mejlat till Martina: Jag har tappat räkningen.
Nä usch nu får jag släppa det här med jobbstress ett tag och varva ner lite, annars kommer jag ju att gå sönder...
Dagens visdom
-Studenter är som elektroner. Har man många så är det ganska lätt att de försvinner men har man få så är det svårare att bli av med dem.
Doktorand på institutionen om att undervisa.
Doktorand på institutionen om att undervisa.
Snart arbetslös civilingenjör finnes.
Trodde aldrig att jag skulle säga det men ibland ångrar jag att jag tackade nej till den där doktorandtjänsten i våras. Hade jag inte gjort det hade jag ju iallafall haft ett jobb i Göteborg. Hade jag vetat att börsen skulle krascha och Volvo skulle varsla tusentals och tvinga mig att konkurrera med en massa erfarna människor så hade jag ju kanske tänkt annorlunda. För ska sanningen fram så är jag hellre kvar här och doktorerar än flyttar till en metropol som Avesta eller Sandviken, vilket verkar vara de enda ställen där de är intresserade av materialingenjörer.
Jag hittade faktiskt ett intressant jobb idag som jag ville veta mer om. Jag ringde kontaktpersonen som tyckte att det inte va nån idé att jag ens sökte för de hade redan så många sökande med mycket erfarenhet att välja på. Det är verkligen uppmuntrande att höra sånt. Och det här var dessutom samma område som jag exjobbar inom. Damn it.
Snart emigrerar jag till Norge. För om jag nu nödvändigtvis måste flytta till en håla så ska jag iallafall ha jävligt bra betalt.
Jag hittade faktiskt ett intressant jobb idag som jag ville veta mer om. Jag ringde kontaktpersonen som tyckte att det inte va nån idé att jag ens sökte för de hade redan så många sökande med mycket erfarenhet att välja på. Det är verkligen uppmuntrande att höra sånt. Och det här var dessutom samma område som jag exjobbar inom. Damn it.
Snart emigrerar jag till Norge. För om jag nu nödvändigtvis måste flytta till en håla så ska jag iallafall ha jävligt bra betalt.
Life is wonderful
Jag är på så himla gott humör idag. Det är krispig luft ute, solen skiner och jag är inte ens trött trots ansenliga mängder rödvin igår. Vi var hemma hos Kristin och hade en äkta tjejmiddag, det gick åt tre flaskor rödvin på fyra personer. En av oss drack dessutom bara vatten. Regnet smattrade på rutan, kaffebryggaren puttrade i sitt hörn och Anna hade med sig ett urval av kokosbollar som vi fetade oss med till efterrätt. Jättemys.
Kom att tänka på att det är tentavecka nästa vecka och hur skönt det är att vara ute ur den karusellen iallafall. Just nu sitter ett antal stackare och pluggar för fullt medans jag går runt och bara njuter av min lediga söndag. Töligt för dem :P
Kom att tänka på att det är tentavecka nästa vecka och hur skönt det är att vara ute ur den karusellen iallafall. Just nu sitter ett antal stackare och pluggar för fullt medans jag går runt och bara njuter av min lediga söndag. Töligt för dem :P
Finn fem fel
Det är detaljerna som gör helheten.
The fine art of fika
Att fika är en hel vetenskap. Alla företag har sin egna fikakultur och det är livsviktigt att lära sig den. Det finns fredagsfika, torsdagsfika, fikalistor mm och nåde den som glömmer sin tur att ha fredagsfika. På min institution fikas det massor och emellanåt blir man nästan förnärmad om det inte bjuds på tårta eller åtminstone kaffebröd minst en gång i veckan. Nedan följer en sammanfattning av de olika fikatyperna hos oss:
- Fredagsfika. Klassikern. Förekommer ibland som andra veckodagsfika men fredag är väl det vanligaste. Till fredagsfikat hör oftast en lista med vems tur det är att baka eller köpa med sig och stämningen blir mycket upprörd om detta glöms av.
- Lic.tårta. När man är halvvägs till doktorstiteln så kan man hålla en lic.-föreläsning och bli teknisk licenciat. Gör man det så får man tårta. Exempelvis gräddtårta.
- Disp.tårta. När man är hel doktor så disputerar man och då får man av tradition smörgåstårta.
- Födelsedagstårta. När man fyller viktiga årtal som t ex 50 så kan man passa på att bjuda kolleger, doktorander och en och annan exjobbare på tårta. Det är mycket uppskattat.
Den här veckan har vi haft både lic.tårta och fredagsfika och jag måste poängtera att det nästan vore värt att bli åtminstone tekn. lic. för den gudomliga tårtans skull. Om det verkar som om mitt liv enbart kretsar kring fika nu så är det faktiskt fel. Det kretsar även kring ytor, mikroskop och jobbsök.
Äppeltjuv
Få saker lyfter humöret som att gå på ett rikitgt jobbigt träningspass och bara boxas, springa och spurta ur sig alla frustrationer. På vägen hem pallade jag och Sabine äpplen. Åtta stycken, men man fick faktiskt ta dem. Sa Elin iallafall :)
Heta ämnen i lunchrummet
- Graviditet
- Bebisar
- Montessoriförskolor
- Mammaledighet
- Vad ska man smörja magen med för att den inte ska bli alltför slapp?
Det här är helt nytt för mig. På alla andra (mansdominerade) ställen jag jobbat på har diskussionen stannat vid "Tjejen är på smällen" eller "Det blev en pojke/flicka" men här är det annorlunda. Lite fascinerande är det också, jag har aldrig ens funderat på om mina framtida barn ska gå i montessoriförskola eller vanlig. Efter dagens diskussion är jag dock helt säker på att de aldrig ska gå i en Waldorfskola iallafall, min handledare berättade att de först tänkt sätta sina barn i en sån skola men ändrat sig när de fick höra att de lärde barnen att guld kommer från solen och silver från månen, "det är nog bara konstnärer och musiker som låter sina barn gå där". Haha, amen sister, amen!
The Challenge
Fann denna hos en säker källa :)
Utmaning
1. Ta fram din mobil
2. Bläddra igenom din inkorg
3. Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i smset
4. Gör likadant på varje fråga
(Detta är mina svar;)
Vad skulle du säga om din pojkvän var otrogen mot dig?
Jag e på :)
Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Kommer du hem i tid till middag på söndag?
Vad är det första du säger när din kompis blir påkörd av en buss?
Mr Tambourine Man oxå!!
Vilket sms blev du mest berörd av?
När kriget kommer är den utbildningen guld värd.
Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?
Hey babe vad gör du?
Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
Jo det kan jag gå med på
Vilka ord skulle du säga till Gud om du trodde på honom?
Det är ju bordsplacering så de måste veta senast imorn om du kommer.
Vad vill du höra mest av allt?
Visste du att den existerar?
Vad skulle du säga om du fick MVG i alla ämnen?
Vi tror på en tillfällig stabilisering men om det går upp eller ner senare i veckan är svårt att säga.
Din romantiska replik?
Hej jag är alldeles för bakis för att prata i telefon.
Vad skulle du säga om du blev bestulen?
Glömde säga att det kostar 200.
Hahaha detta va ju jätteskoj! You have been challenged.
Stenkoll
Scenario: Mor och jag sitter och kollar på Shall We Dance med Jennifer Lopez och Richard Gere.
Mor: Vem är hon den där skådisen?
Jag: Det är ju Jennifer Lopez.
Mor (fnyser): Det är det ju inte alls. Det där är väl den där J.Lo?
Ridå.
Mor: Vem är hon den där skådisen?
Jag: Det är ju Jennifer Lopez.
Mor (fnyser): Det är det ju inte alls. Det där är väl den där J.Lo?
Ridå.
Ärtsoppa och punsch
Brudarna på kommun kan då konsten att toka te't. I lördags var det punschsittning hemma i Karlstad, där punschen dracks ur vanliga dricksglas. Till detta serverades ärtsoppa och en massa öl också. Punsch och ärtsoppa hör inte till mina favoriter, men man går väl inte på fest för matens skull? :) Jag var framförallt där för att hänga med Sofia och hennes kompisar (plus hennes span som jag hört så mycket om men aldrig träffat förut) men lyckades få i mig en hel del punsch ändå. Sofia var i högform och utlyste punginspektion för alla närvarande killar (jodå, hon inspekterade faktiskt två..) och härjade sen friskt i baren. Man har aldrig tråkigt med henne, det är bara så...
Jag är jättetacksam över att jag har möjlighet att gömma mig i labbet en dag som denna. Jag orkade inte ens kamma mig imorse och går runt i en fläckig gammal tröja. Detta framkallade stor vånda när jag inte pallade med mer institutionskaffe utan behövde en kopp riktigt och var tvungen att visa mig ute bland folk. Antingen börjar jag bli gammal som är risig och trött två dagar efter en fest eller så är det bara så att punschfylla är dåligt.
Jag är jättetacksam över att jag har möjlighet att gömma mig i labbet en dag som denna. Jag orkade inte ens kamma mig imorse och går runt i en fläckig gammal tröja. Detta framkallade stor vånda när jag inte pallade med mer institutionskaffe utan behövde en kopp riktigt och var tvungen att visa mig ute bland folk. Antingen börjar jag bli gammal som är risig och trött två dagar efter en fest eller så är det bara så att punschfylla är dåligt.
Ännu en rolig dag på institutionen
Det är lite roligare att jobba när det bara flyter på. Idag körde vi SEMet och kollade på våra små kuber i ca 10 000x förstoring. Naturligtvis såg vi massor med grejer som absolut inte ska vara där så nu får vi leka lite detektiv också och försöka lura ut var i tillverkningskedjan det blivit fel. Skoj, faktiskt!
Annars kan man ha mycket kul med ett såpass avancerat mikroskop, de andra exjobbarna ska belägga en snytbagge med guld och kolla på. De har fått ett gäng snytbaggar av företaget de jobbar åt så nu står ett terrarium med lite plantor och snytbaggar bredvid exjobbardatorerna på institutionen. Jag vill bara förtydliga att odjuren faktiskt lever och bor där i terrariet, och de har på kort tid blivit allas kelgrisar. Forskare är inte som andra människor.
Annars kan man ha mycket kul med ett såpass avancerat mikroskop, de andra exjobbarna ska belägga en snytbagge med guld och kolla på. De har fått ett gäng snytbaggar av företaget de jobbar åt så nu står ett terrarium med lite plantor och snytbaggar bredvid exjobbardatorerna på institutionen. Jag vill bara förtydliga att odjuren faktiskt lever och bor där i terrariet, och de har på kort tid blivit allas kelgrisar. Forskare är inte som andra människor.
Musik för ruggugglor
Min musiksmak varierar med årstider och humör. Ett axplock av bra, lite lagom deppig höstmusik:
The Police - Every Step You Take. När jag gick i nian så erbjöd sig en kille jag var lite småkär i att spela den här låten på gitarr utanför mitt fönster. Jag tackade av någon oföklarlig anledning nej men den har varit en av mina absoluta favoritlåtar sen dess. (Vad tänkte jag med?? Det regnar inte direkt såna erbjudanden nuförtiden..) Inte bara för den uppenbara emotionella kopplingen utan också för att den är så briljant och tvetydig i all sin enkelhet. Den balanserar på den hårfina gränsen mellan kär och besatt och raderas aldrig någonsin från min playlist.
Patti Smith - Because The Night. Jag älskar den här texten. Ingen sätter vingar på ord som Bruce Springsteen.
Amy Winehouse - You Know I'm No Good. Oavsett hur låg och usel man känner sig så är Amy Winehouse alltid värre.
Snow Patrol - Open Your Eyes. När alla missförstår mig, när pöken är dumma eller när jag bara inte når fram då hjälper bara Snow Patrol. Det här med kommunikation är svårt. Jättesvårt.
Björn Afzelius - Tusen bitar. Man måste älska Björns banala text och lustiga uttal, särskilt när man tycker lite synd om sig själv. Men efter en fem - sex upprepningar av den här låten är man ganska så mysig igen.
The Police - Every Step You Take. När jag gick i nian så erbjöd sig en kille jag var lite småkär i att spela den här låten på gitarr utanför mitt fönster. Jag tackade av någon oföklarlig anledning nej men den har varit en av mina absoluta favoritlåtar sen dess. (Vad tänkte jag med?? Det regnar inte direkt såna erbjudanden nuförtiden..) Inte bara för den uppenbara emotionella kopplingen utan också för att den är så briljant och tvetydig i all sin enkelhet. Den balanserar på den hårfina gränsen mellan kär och besatt och raderas aldrig någonsin från min playlist.
Patti Smith - Because The Night. Jag älskar den här texten. Ingen sätter vingar på ord som Bruce Springsteen.
Amy Winehouse - You Know I'm No Good. Oavsett hur låg och usel man känner sig så är Amy Winehouse alltid värre.
Snow Patrol - Open Your Eyes. När alla missförstår mig, när pöken är dumma eller när jag bara inte når fram då hjälper bara Snow Patrol. Det här med kommunikation är svårt. Jättesvårt.
Björn Afzelius - Tusen bitar. Man måste älska Björns banala text och lustiga uttal, särskilt när man tycker lite synd om sig själv. Men efter en fem - sex upprepningar av den här låten är man ganska så mysig igen.
En själsfrände funnen
Igår var jag och frugan ute på dåligheter i form av förfest, quiz på Hvillan och planerad salsa på Tranquilo. Vi kom dock inte längre än till avenyn innan vi kom på att vi inte ätit sen lunch (om man inte räknar de två rostade mackorna vi käkade hos Karin) så istället för salsa blev det slafsiga burgare på BK.
Sabines kursare var oxå med och ibland kan man bli så himla lycklig när man träffar någon som försatt sig i exakt samma situation som en själv. Jag är visst inte den enda som egentligen ville bli journalist men satsade på naturvetenskap istället. Isabella och jag sitter i exakt samma båt. Vi upptäckte även att våra ex båda har bakgrund i det militära och att vi pratar ungefär lika bra spanska. Nu ska vi ta över etern tillsammans! :)
Idag lunchade jag med Ida, jag har inte sett henne på evigheter. Ida är en av mina två favorit Partillebor och möjligen den enda personen jag känner som är mer vilsen i livet än jag. Men som de värmlänningar vi är konstaterade vi idag att dä årner säj. Det gör det alltid. Det är ju ingen idé att gräva ner sig över sina misslyckanden och vad som kunde varit, det blir rätt bra ändå. Om jag nu bara kunde ta till mig detta och sluta grubbla.
Sabines kursare var oxå med och ibland kan man bli så himla lycklig när man träffar någon som försatt sig i exakt samma situation som en själv. Jag är visst inte den enda som egentligen ville bli journalist men satsade på naturvetenskap istället. Isabella och jag sitter i exakt samma båt. Vi upptäckte även att våra ex båda har bakgrund i det militära och att vi pratar ungefär lika bra spanska. Nu ska vi ta över etern tillsammans! :)
Idag lunchade jag med Ida, jag har inte sett henne på evigheter. Ida är en av mina två favorit Partillebor och möjligen den enda personen jag känner som är mer vilsen i livet än jag. Men som de värmlänningar vi är konstaterade vi idag att dä årner säj. Det gör det alltid. Det är ju ingen idé att gräva ner sig över sina misslyckanden och vad som kunde varit, det blir rätt bra ändå. Om jag nu bara kunde ta till mig detta och sluta grubbla.
Ett tecken
I brist på annat att sysselsätta mig med så dammsög jag mitt rum förut. När jag lyfte på träningsväskan satt det fast en stor dammråtta i den. Jag fattar piken.
Vad gör man?
Av lite olika anledningar så har jag väldigt svårt att fokusera på exjobbet just nu. Det är väldigt mycket annat som snurrar i mitt huvud vilket resulterar i att jag mest sitter och glor på vad jag skrivit hittills i rapporten. Vi slutade t o m tidigare idag för att vi inte riktigt vet vad vi ska göra nu, vi har påbörjat rapporten och lagt upp en plan för nästa veckas labbande. På måndag har vi bokat mikroskopet så då kommer vi ha fullt upp ett tag framöver men imorgon blir det väl till att sitta och skriva om oxider eller nåt. Oh joy. Det känns ganska oseriöst ibland det här, men eftersom handledaren godkänt det och vi träffar henne ganska ofta så utgår jag ifrån att allt är i sin ordning. Men jag gillar egentligen inte alls att inte veta vad jag ska göra.
When all is said and done
Jag har Abba - When All Is Said And Done på repeat just nu. För så är det för oss: allt är sagt, gjort, och förlåtet. Det är dags att släppa det här nu, det funkade inte de första fyra (eller var det fem?) gångerna vi var tillsammans och det hade inte funkat nu heller. Förra hösten var vår sista chans, jag var så kär i dig! Jag trodde verkligen att det var på riktigt den här gången, att det skulle bli du och jag för resten av våra liv, allt var ju annorlunda nu. Jag hade gjort vad som helst för dig, för oss, för att det skulle funka men du krossade faktiskt mitt hjärta. Långsamt och utdraget. När man blir dissad, ratad, nonchalerad och bortprioriterad tillräckligt länge så dör faktiskt kärleken. Om jag råkar glömma hur dåligt jag mådde under i princip hela våren så behöver jag bara gå tillbaka till mina gamla inlägg på bloggen för att den välbekanta knuten i magen ska dyka upp.
Du är ingen dålig kille. Du är faktiskt en av de smartaste, snyggaste och roligaste killar jag känner, ett kap om man så vill. Det är inget jag säger för att vara snäll utan det är faktiskt så att jag aldrig hade varit tillsammans med dig om jag inte tyckte det. Men tyvärr är du och jag oförmögna att ha ett fungerande förhållande tillsammans. Vi lyckas alltid såra varandra och jag är så innerligt trött på det. Det spelar ingen roll vad du säger eller lovar att bättra dig på för jag är faktiskt inte kär i dig längre, det är för sent för det nu. Vi har sagt allt som kan sägas, jag har förlåtit dig för alla gånger du sårade mig och jag hoppas att du gjort detsamma. Men nu är det dags att gå vidare.
Neither you nor I'm to blame when all is said and done
Du är ingen dålig kille. Du är faktiskt en av de smartaste, snyggaste och roligaste killar jag känner, ett kap om man så vill. Det är inget jag säger för att vara snäll utan det är faktiskt så att jag aldrig hade varit tillsammans med dig om jag inte tyckte det. Men tyvärr är du och jag oförmögna att ha ett fungerande förhållande tillsammans. Vi lyckas alltid såra varandra och jag är så innerligt trött på det. Det spelar ingen roll vad du säger eller lovar att bättra dig på för jag är faktiskt inte kär i dig längre, det är för sent för det nu. Vi har sagt allt som kan sägas, jag har förlåtit dig för alla gånger du sårade mig och jag hoppas att du gjort detsamma. Men nu är det dags att gå vidare.
Neither you nor I'm to blame when all is said and done
